Sms med Christina
I födelsedagspresent fick jag en laptop av hela släkten. 2 månader fungerade den felfritt och sen vägrade den starta. Frågade Christina om jag kunde få kvittot, annars gäller inte garantin. Väntade sen i flera veckor utan att få någon vettig respons.
"Lovisa sa att hon
gärna följer med mig
och simmar på
Eriksdalsbadet på
lördag. Stämmer det?
Hämtar henne kl 10 om
så är fallet. Hittat
kvittot?"
"Det går bra. Nej, jag har
inte kvittot./Christina"
"Om du inte har kvittot
så har du slängt det.
Om du inte hittar det
får du lov att hjälpa
mig med betalningen
för reparationen,
tycker du inte?"
"Nej jag tänker inte
betala. PCn är betald
med kort så jag kan
fixa ett
kontoutdrag./Mamma
"Gäller garantin då?"
"Ja, det bore den göra."
"Dåså! Då får jag
kontoutdraget av dig
när jag hämtar Lovisa.
Ses då"
Lovisa är min yngre syster.
9 år.
9 år.
"Lovisa sa att hon
gärna följer med mig
och simmar på
Eriksdalsbadet på
lördag. Stämmer det?
Hämtar henne kl 10 om
så är fallet. Hittat
kvittot?"
"Det går bra. Nej, jag har
inte kvittot./Christina"
"Om du inte har kvittot
så har du slängt det.
Om du inte hittar det
får du lov att hjälpa
mig med betalningen
för reparationen,
tycker du inte?"
"Nej jag tänker inte
betala. PCn är betald
med kort så jag kan
fixa ett
kontoutdrag./Mamma
"Gäller garantin då?"
"Ja, det bore den göra."
"Dåså! Då får jag
kontoutdraget av dig
när jag hämtar Lovisa.
Ses då"
Ja... jag har äntligen lärt mig att argumentera på hennes vis. Sakligt, opersonligt, skuldbeläggande och logiskt. Fungerar lika bra för mig som det alltid har gjort för henne. Jag är inte stolt.
Hulken
Tro mig; Han är inte att leka med när han tränar.
Eller nej, nu ljög jag faktiskt. Han är visst att leka med, nästan hela tiden.
Min mys-man. Jag älskar dig massor.
Fina Andreas
Jag skiter nog i fotobloggen. Jag har blivit alldeles för nojjjig för att lägga upp bilder jag tycker om så det blir så sällan iallafall.
Mardrömmar -igen
Jag vill inte tro det men det gör jag ändå. Det är inte lätt att stanna när folk skriker -Tjejen, gå!
-Du tror att ni kan klara det men chanserna är små. -Vi kan inte bara stå här och se på
*Lu-lu-lu*
Följande scenario utspelar sig:
Vaknar med vacker pojkvän. Får fruktsallad.
Assisterar sonen i påklädningen (svår byxknapp). Pratar om löss.
Ligger i soffan efter de har gått. Läser bok, lyssnar på musik.
Går i god tid och ser *wooom* bussen åka förbi.
Promenerar.
Hittar Angelica och Konstfack (även om vi gick till fel café först). Blir bjuden på godis.
Går in på en föreläsning. Lyssnar 5 minuter. Får sedan samtal av en vilsen Simon.
Hoppar oklädd ut i kylan och hämtar Simon med bihang.
Lyssnar klart på en föreläsning som är lååång och stundtals intressant.
Tar tuben mot bussen och bussen till nacka. Leker associationsleken med gelikar.
Äter tikka.
Sätter mig i fotosalen och retuscherar.
Häpp!
Jävligt bra dag. Kärlek, sömn, motion, skratt och mat i den ordningen samt en massa gjort.
Lite uppdatering för er som tycker jag skriver för lite.
Har inte mycket tid över just nu men det kommer nog. Eller inte. Vi får la se
Vinkevink
Vaknar med vacker pojkvän. Får fruktsallad.
Assisterar sonen i påklädningen (svår byxknapp). Pratar om löss.
Ligger i soffan efter de har gått. Läser bok, lyssnar på musik.
Går i god tid och ser *wooom* bussen åka förbi.
Promenerar.
Hittar Angelica och Konstfack (även om vi gick till fel café först). Blir bjuden på godis.
Går in på en föreläsning. Lyssnar 5 minuter. Får sedan samtal av en vilsen Simon.
Hoppar oklädd ut i kylan och hämtar Simon med bihang.
Lyssnar klart på en föreläsning som är lååång och stundtals intressant.
Tar tuben mot bussen och bussen till nacka. Leker associationsleken med gelikar.
Äter tikka.
Sätter mig i fotosalen och retuscherar.
Häpp!
Jävligt bra dag. Kärlek, sömn, motion, skratt och mat i den ordningen samt en massa gjort.
Lite uppdatering för er som tycker jag skriver för lite.
Har inte mycket tid över just nu men det kommer nog. Eller inte. Vi får la se
Vinkevink
Målamålamålamåla
Ni vet att vissa tycker om att kladda på papper samtidigt som man pratar i telefon?
Så här blir det om man pratar i telefon samtidigt som man jobbar i photoshop:
Åååh, vad feeeeiiin!
Varning för svordomar (nyheter och media)
oooooo
tröööött
Min buss stod säkert stilla i en kvart. Det kanske var broöppning, men jag fattar inte vilka båtar som är uta och kryssar i nacka strand så här års.
Därför missade jag inledningen till min engelskalektion och därför har jag ingen aning om vad uppgiften vi just fått går ut på. Min gissning är att vi ska skriva om bränderna i Australien.
Jag tycker vi är för jävla nyhetsfanatiska och det kan fan inte vara bra. Det är ett sånt jävla tjat om att barn blir våldsamma av actionfilmer och TV-spel men inte en jävel tänker på hur man påverkas av att se verkliga människors verkliga misär i nyhetsklipp och alla tidningar. När jag gick på AF så hade vi en lektion för "Hänt i veckan". Alla skulle ta med sig en utklippt artikel och sen delades klassen upp i fem grupper. Grupperna skulle i sin tur disskutera och välja ut en av artiklarna som sedan skulle läsas upp högt för klassen och det blev alltid den som var mest otäck. Jag vann oftast. I "VI i Vasastan" fanns det alltid någon liten notis om någon som hade blivit våldtagen två kvarter ifrån vår skola och det var ju spännande. Vi var 9 bast.
Är det någon vän till mig som har en utsatt situation så kommer de förhoppningsvis till mig och säger "Jag behöver din hjälp". Vem blir lyckligare när jag har koll på hur många av mina grannar som kommer få sparken i år?
Jag blir så jävla trött på att det ses som alla människors skyldighet att ha koll på all skit som inte rör dem som de oftast inte ens kan göra någonting åt. Det väcker bara oro och rädslor för att röra sig fritt i sitt eget jävla land i sitt eget jävla kvarter och leva sitt eget jävla liv innan man blir för jävla gammal för att kunna gå över gatan på egen hand.
Jag skiter väl jävla fan i alla andra jävla människors misär! Jag har egna problem som jag kan göra något åt, men tack ändå.
GRARRR!!!!
*andas*
Jag läser kulturdelen. Den är trevlig.
tröööött
Min buss stod säkert stilla i en kvart. Det kanske var broöppning, men jag fattar inte vilka båtar som är uta och kryssar i nacka strand så här års.
Därför missade jag inledningen till min engelskalektion och därför har jag ingen aning om vad uppgiften vi just fått går ut på. Min gissning är att vi ska skriva om bränderna i Australien.
Jag tycker vi är för jävla nyhetsfanatiska och det kan fan inte vara bra. Det är ett sånt jävla tjat om att barn blir våldsamma av actionfilmer och TV-spel men inte en jävel tänker på hur man påverkas av att se verkliga människors verkliga misär i nyhetsklipp och alla tidningar. När jag gick på AF så hade vi en lektion för "Hänt i veckan". Alla skulle ta med sig en utklippt artikel och sen delades klassen upp i fem grupper. Grupperna skulle i sin tur disskutera och välja ut en av artiklarna som sedan skulle läsas upp högt för klassen och det blev alltid den som var mest otäck. Jag vann oftast. I "VI i Vasastan" fanns det alltid någon liten notis om någon som hade blivit våldtagen två kvarter ifrån vår skola och det var ju spännande. Vi var 9 bast.
Är det någon vän till mig som har en utsatt situation så kommer de förhoppningsvis till mig och säger "Jag behöver din hjälp". Vem blir lyckligare när jag har koll på hur många av mina grannar som kommer få sparken i år?
Jag blir så jävla trött på att det ses som alla människors skyldighet att ha koll på all skit som inte rör dem som de oftast inte ens kan göra någonting åt. Det väcker bara oro och rädslor för att röra sig fritt i sitt eget jävla land i sitt eget jävla kvarter och leva sitt eget jävla liv innan man blir för jävla gammal för att kunna gå över gatan på egen hand.
Jag skiter väl jävla fan i alla andra jävla människors misär! Jag har egna problem som jag kan göra något åt, men tack ändå.
GRARRR!!!!
*andas*
Jag läser kulturdelen. Den är trevlig.
Gjort ny logga
Fin va?
För bilder som jag inte vill ska bli stulna, antingen som vattenstämpel eller logga i kanten.... känner jag mig själv blir det nog både och.
Så här är det (just nu)
Musik
Jag har fått ett till mail från Christina (allmänt känd som min mamma) som jag inte vågade läsa. Shin fick sammanfatta innehållet över telefon i morse och nu kanske jag vågar mig på att kika själv. Eller senare. Eller så skiter jag i det, hon har ändå sagt upp mitt medlemskap i hennes familj så jag har ingen anledning att ta efterspott.
Jag har så mycket nu. Skola dagtid, terapi varje kväll (även helger) och där emellan ska jag flytta från ett ställe till ett annat (hitta förvaringslokaler, städa på gamla stället så grejerna kommer ut, städa på nya stället så grejerna får plats, fota och lägga ut bilder på blocket på en del av det som inte får plats, ge bort det som inte går att sälja och slänga det som inte går att ge bort), få datorn lagad, träna, dansa, äta nyttigt, ringa människor som har "rätt att veta vad som har hänt", träffa de som gör att jag inte klappar ihop, värva modeller, plåta till projektarbetet, påminna min lillasyster om att jag fortfarande älskar henne och aldrig aldrig kommer att överge henne och sköta mina studier.
Just nu sitter jag kvar i plugget och försöker sköta mina studier men det är så svårt att koncentrera sig med alla måsten facklande i huvudet. I samma veva fick jag dessutom för mig att sluta med alkohol och inte köpa kaffe, choklad eller tuggummi (men jag får ta emot om jag blir bjuden) så hela min hjärna är i BEHOV. Men jag tänkte försöka att inte trösta mig själv i destruktiva beteenden eller avskärma mig från omvärlden, men det är svårt ibland. Sista året. Sista chansen.
Helst skulle jag bara vilja krypa ner i sängen i en månad och gråta. Man orkar inte så mycket mer än så.
Jag har fått ett till mail från Christina (allmänt känd som min mamma) som jag inte vågade läsa. Shin fick sammanfatta innehållet över telefon i morse och nu kanske jag vågar mig på att kika själv. Eller senare. Eller så skiter jag i det, hon har ändå sagt upp mitt medlemskap i hennes familj så jag har ingen anledning att ta efterspott.
Jag har så mycket nu. Skola dagtid, terapi varje kväll (även helger) och där emellan ska jag flytta från ett ställe till ett annat (hitta förvaringslokaler, städa på gamla stället så grejerna kommer ut, städa på nya stället så grejerna får plats, fota och lägga ut bilder på blocket på en del av det som inte får plats, ge bort det som inte går att sälja och slänga det som inte går att ge bort), få datorn lagad, träna, dansa, äta nyttigt, ringa människor som har "rätt att veta vad som har hänt", träffa de som gör att jag inte klappar ihop, värva modeller, plåta till projektarbetet, påminna min lillasyster om att jag fortfarande älskar henne och aldrig aldrig kommer att överge henne och sköta mina studier.
Just nu sitter jag kvar i plugget och försöker sköta mina studier men det är så svårt att koncentrera sig med alla måsten facklande i huvudet. I samma veva fick jag dessutom för mig att sluta med alkohol och inte köpa kaffe, choklad eller tuggummi (men jag får ta emot om jag blir bjuden) så hela min hjärna är i BEHOV. Men jag tänkte försöka att inte trösta mig själv i destruktiva beteenden eller avskärma mig från omvärlden, men det är svårt ibland. Sista året. Sista chansen.
Helst skulle jag bara vilja krypa ner i sängen i en månad och gråta. Man orkar inte så mycket mer än så.