Observationer

Musik

Jag har fått ett till mail från Christina (allmänt känd som min mamma) som jag inte vågade läsa. Shin fick sammanfatta innehållet över telefon i morse och nu kanske jag vågar mig på att kika själv. Eller senare. Eller så skiter jag i det, hon har ändå sagt upp mitt medlemskap i hennes familj så jag har ingen anledning att ta efterspott.

Jag har så mycket nu. Skola dagtid, terapi varje kväll (även helger) och där emellan ska jag flytta från ett ställe till ett annat (hitta förvaringslokaler, städa på gamla stället så grejerna kommer ut, städa på nya stället så grejerna får plats, fota och lägga ut bilder på blocket på en del av det som inte får plats, ge bort det som inte går att sälja och slänga det som inte går att ge bort), få datorn lagad, träna, dansa, äta nyttigt, ringa människor som har "rätt att veta vad som har hänt", träffa de som gör att jag inte klappar ihop, värva modeller, plåta till projektarbetet, påminna min lillasyster om att jag fortfarande älskar henne och aldrig aldrig kommer att överge henne och sköta mina studier.

Just nu sitter jag kvar i plugget och försöker sköta mina studier men det är så svårt att koncentrera sig med alla måsten facklande i huvudet. I samma veva fick jag dessutom för mig att sluta med alkohol och inte köpa kaffe, choklad eller tuggummi (men jag får ta emot om jag blir bjuden) så hela min hjärna är i BEHOV. Men jag tänkte försöka att inte trösta mig själv i destruktiva beteenden eller avskärma mig från omvärlden, men det är svårt ibland. Sista året. Sista chansen.
Helst skulle jag bara vilja krypa ner i sängen i en månad och gråta. Man orkar inte så mycket mer än så.